Billy Bremner 4.jpg
Billy Bremner 5.jpg

Billy Bremner

Egentligen heter vår huvudperson här William Murray Bremner. Han är född den 4 augusti 1946 i Aberdeen, Skottland. Hans pappa var lokal stjärna när det gällde att spela ukulele och hans mamma var en duktig pianist. Paret var ett uppskattat underhållningsteam på de lokala pubarna i hemstaden men när Billy (som han kallades redan i tidig ålder) började intressera sig för musik så var det gitarr som gällde. 

De stora förebilderna var Django Reinhardt, Chet Atkins och Jerry Reed. Hans första professionella jobb kom när han blev medlem i den skotska sångerskan Lulus kompgrupp The Luvvers. Något som förde honom ner till London eftersom Lulu fått sitt stora genombrott 1964 med sin insjungning av ”Shout”. Men Lulu satsade snart på en solokarriär utan kompgrupp och Billy började då arbeta som studiomusiker tillsammans med jobb i gruppen The Qutotations vilka då agerade kompgrupp till trion The Walker Brothers. En trio som egentligen bestod av tre amerikaner som flyttat verksamheten till England med stor framgång. De tre var Scott Engel, John Maus och Gary Leeds vilka inledningsvis i karriären spelade basgitarr, gitarr och trummor på scenen. Men eftersom deras stora försäljningssuccé, ”My Ship Is Coming In”, ”Make It Easy On Yourself” och ”The Sun Ain´t Gonna Shine Anymore” var inspelade med gigantiska musikaliska bakgrunder krävde deras scenframträdanden en mindre symfoniorkester. Trumslagaren Gary Leeds spelade också in ett antal solosinglar varav ”You don´t love me” blev en hit i bland annat Sverige och Japan. Och där hör ni Billy spela soloslingan på en minst sagt fuzzad gitarr.

När 70-talet randades jobbade Billy mer eller mindre heltid som studiomusiker. Bland annat tillsammans med Neil Innes, en man som tidigare varit medlem i engelska Bonzo Dog Doo Dah Band och komedigänget Monthy Pyton. Neil var flitigt anlitad av engelska BBC och gjorde Tv-serier som ”The Rutland Times” och ”All You Need Is Cash” om den fiktiva gruppen The Rutles. Program vilka drog mångmiljonpublik. De album som gavs ut i samband med den sistnämnda serien har Billys gitarrspel som en fixstjärna i allt sitt låtmaterial.

Men Neil Innes hade också en grupp vid namn Fatso vilka var en uppskattad attraktion på Londons många musikpubar. Billy vill minnas att första gången han träffade de musikaliska kollegorna Dave Edmunds och Nick Lowe var när spelade med ovan nämnda grupp på klubben The Nashville Rooms i London. Dave och Nick tillsammans med trummisen Terry Williams ville bilda en grupp som skulle agera förband åt Bad Company under deras USA-turné. Bad Company låt nämligen på samma skivetikett som Dave, Led Zeppelinägda Swan Song, och här fanns det fina pengar att tjäna. Så Billys tjänster som sångare och gitarrist var önskvärda, detta för att gruppen skulle bli komplett. Gruppens namn skulle vara Rockpile, ett namn som Dave använt till sitt första soloalbum och som han ägde rättigheterna till. USA-turné blev det men Rockpile fick snart sparken från turnén, de spelade nämligen ut huvudattraktionerna genom bakdörren (något de snart gjorde till vana när de skulle agera uppvärmare åt mer kända namn) så de avslutade USA-turnén genom att själva boka in sig på en rad klubbar. Billy fortsatte som medlem i Rockpile fram till 1980. Han medverkade också på de soloalbum som gavs ut i Nick Lowe och Dave Edmunds namn under hela den här tidsperioden.  Detta samtidigt som han också medverkade på album med bland andra Carlene Carter, Pretenders och Kirsty MacColl. Bara för att nämna några få namn på hans uppdragslista. Han spelade också in sitt första soloalbum, Bash, för Stiff Records

Därefter drog Billy till USA där han blev flitigt anlitad som studiomusiker för ett otal kända namn under flera år. Precis i samband med att hans amerikanska arbetstillstånd var på väg att gå ut blev han kontaktad av svenske Micke Finell som undrade om han hade lust att komma över till Sverige och medverka i bandet The Refreshments verksamhet. Så Billy packade sina tillhörigheter i en liten resväska, tog sina gitarrer som handbagage och tog flyget till Sverige. Under ett par år medverkade han som medlem i The Refreshments, medverkade på gruppens album och blev även flitigt anlitad som studiomusiker även på våra breddgrader. För den svenska marknaden har han spelat in ett antal soloalbum och häromåret sammanställde också engelska RPM Records albumet ”Singled Out”. Ett album som innehåller 21 spår från Billys långa karriär vilket varmt kan rekommenderas.

Nu ger sig Billy, tillsammans med sina svenska spelkompisar, i gruppen Rockfile ut på vägarna för att göra det han kallar sin avskedsturné. Lördagen den 2 april spelar de på Millners Restaurang och Bar i Tibro. Detta innan de dagen efter tar båten över till England för att från Cardiff spela sig ner till London utmed den engelska östkusten. Därefter väntar en turné i USA innan gänget beger sig till Japan. Därefter säger Billy att han tänker gå i pension och ta det lugnt. 

Vi får väl se hur det ska bli med det?

Vid pennan
Lennart Wrigholm